{"id":1539,"date":"2019-03-16T14:25:40","date_gmt":"2019-03-16T14:25:40","guid":{"rendered":"https:\/\/wsm.prolerat.org\/?page_id=1539"},"modified":"2019-03-16T14:25:40","modified_gmt":"2019-03-16T14:25:40","slug":"uttalande-till-en-tysk-arbetarkonferens-i-augsburg-1969","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.worldsocialism.org\/wsm\/uttalande-till-en-tysk-arbetarkonferens-i-augsburg-1969\/","title":{"rendered":"Uttalande till en tysk arbetarkonferens i Augsburg (1969)"},"content":{"rendered":"\n

Kamrater, arbetare,<\/p>\n\n\n\n

\n1. Vi st\u00e4ller h\u00e4r upp n\u00e5gra av de principer p\u00e5 vilka ett genuint\nsocialistiskt parti enligt v\u00e5r mening b\u00f6r grunda sig och hoppas att de\nska vara ett v\u00e4rdefullt bidrag till era diskussioner. Vi har indelat\nv\u00e5rt uttalande i tre delar:<\/p>\n\n\n\n

I. Socialism<\/a>
II. V\u00e4gen till Socialism<\/a>
III. Reform av Kapitalismen<\/a><\/p>\n\n\n\n

\n<\/a>
I. Socialism<\/p>\n\n\n\n

\n2. Ett socialistiskt parti m\u00e5ste f\u00f6rst ha klart f\u00f6r sig att socialismen\n\u00e4r ett samh\u00e4llssystem, grundat p\u00e5 gemensamt \u00e4gande och demokratisk\nkontroll av produktionsmedlen, av hela samh\u00e4llet och i hela samh\u00e4llets\nintressen. Socialismen \u00e4r v\u00e4rldsomfattande utan gr\u00e4nser, d\u00e4r\nrikedomarna produceras direkt f\u00f6r bruk. K\u00f6p och f\u00f6rs\u00e4ljning kommer att\nf\u00f6rsvinna, och med detta priser, l\u00f6ner, pengar, profiter och banker. I\nst\u00e4llet kommer alla att f\u00e5 fri tillg\u00e5ng efter behov till det gemensamma\nlagret av rikedomar. Socialismen \u00e4r ett alltigenom demokratiskt system.\nDen f\u00f6rtryckande statsmaskinen kommer att f\u00f6rsvinna och ers\u00e4ttas med en\nenkel demokratisk administration av samh\u00e4llets aff\u00e4rer.<\/p>\n\n\n\n

\n3. Statligt \u00e4gande av industrier eller nationaliseringar \u00e4r\nstatskapitalism. I de statligt \u00e4gda industrierna m\u00e5ste arbetarna\nfortfarande organisera sig och strejka f\u00f6r att skydda sina intressen.\nNationaliserade industrier drivs efter kapitalistiska principer och\nproducerar rikedomar f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. De har ingenting att g\u00f6ra med\nsocialism.<\/p>\n\n\n\n

\n4. Socialism och kommunism \u00e4r inte skilda samh\u00e4llssystem; b\u00e5da\nbetecknar samma typ av samh\u00e4lle grundat p\u00e5 socialt eller gemensamt\n\u00e4gande av produktionsmedlen. Den felaktiga distinktion som ser\nsocialismen som ett steg i den sociala evolutionen mellan kapitalism\noch kommunism, \u00e4r en f\u00f6rvanskning som Lenin producerade.<\/p>\n\n\n\n

\n5. Ryssland \u00e4r inte och har aldrig varit ett socialistiskt samh\u00e4lle.\nDess samh\u00e4llssystem uppvisar alla v\u00e4sentliga k\u00e4nnetecken p\u00e5 kapitalism;\nklassmonopol p\u00e5 produktionsmedlen, klasstyre genom staten,\nkapitalackumulation och produktion f\u00f6r profit. Det ryska samh\u00e4llet\nbeskrivs b\u00e4st som statskapitalism.<\/p>\n\n\n\n

\n6. 1917 \u00e5rs revolution var inte en arbetarklass eller socialistisk\nrevolution. Den var bara den ryska ekvivalenten till den engelska\nrevolutionen 1688 och den franska revolutionen 1789. I likhet med dessa\nf\u00f6rde den en ny klass till makten vars syfte blev att utveckla\nmarknadsekonomin grundad p\u00e5 l\u00f6ner och profiter, d.v.s. kapitalism.\nTrots sitt socialistiska prat var bolsjevikerna tvingade att utveckla\nkapitalismen i Ryssland. Hur h\u00e5rd deras diktatur \u00e4n var kunde de inte\nkomma ifr\u00e5n den sociala utvecklingens lagar, som sa att Ryssland som\nett efterblivet land med huvudsakligen agrarekonomi var moget endast\nf\u00f6r kapitalism och inte f\u00f6r socialism.<\/p>\n\n\n\n

\n7. Inte heller n\u00e5gon annanstans har socialism uppr\u00e4ttats, inte i\n\u00d6steuropa, Kina, Jugoslavien eller Kuba t.ex. De privilegierade\nh\u00e4rskarnas “socialism” i dessa l\u00e4nder h\u00e4rstammar i sista hand fr\u00e5n\nLenin-Stalins f\u00f6rvanskningar. Deras politik med nationell\nstatskapitalism har inget att g\u00f6ra med socialism.<\/p>\n\n\n\n

\n8. De olika s.k. Kommunistpartierna i v\u00e4rlden \u00e4r inte socialistiska\norganisationer utan har fungerat som den ryska kapitalistklassens och\ndess stats utlandsagenter.<\/p>\n\n\n\n

\n<\/a>
II. V\u00e4gen till socialism<\/p>\n\n\n\n

\n9. Socialismen kan bara uppr\u00e4ttas genom arbetarklassmajoritetens\npolitiska handling, d\u00e5 den \u00f6nskar och f\u00f6rst\u00e5r den.<\/p>\n\n\n\n

\n10. Att en majoritet m\u00e5ste \u00f6nska och f\u00f6rst\u00e5 socialismen \u00e4r en princip\nsom skilt oss fr\u00e5n alla andra som utgett sig f\u00f6r att vara socialister.\nSocialdemokraterna framh\u00f6ll visserligen att de ville ha majoritetst\u00f6d\nmen inte att detta beh\u00f6vde vara av socialistisk natur, medan\nbolsjevikerna aldrig trodde att det var m\u00f6jligt f\u00f6r en majoritet att n\u00e5\nsocialistisk f\u00f6rst\u00e5else.<\/p>\n\n\n\n

\n11. D\u00e5 man f\u00f6rst\u00e5tt socialismens natur, som ett fritt samh\u00e4lle och\nfrivilligt arbete d\u00e4r alla har fri tillg\u00e5ng till arbetets frukter,\nf\u00f6rst\u00e5r man ocks\u00e5 att den bara kan uppr\u00e4ttas genom medveten\nmajoritetshandling. Det frivilliga samarbete och sociala ansvar som\nsocialismen kr\u00e4ver kan inte p\u00e5tvingas av en ledarminoritet; folk m\u00e5ste\nsamarbeta f\u00f6r att f\u00e5 det att fungera d\u00e4rf\u00f6r att de vill det.<\/p>\n\n\n\n

\n12. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r som ledarskap \u00e4r en anti-socialistisk princip. \u00c5ter\n\u00e4r Lenins f\u00f6r\u00f6dande inverkan p\u00e5 arbetarklassens politiska t\u00e4nkande\nuppenbart. F\u00f6r han ans\u00e5g att arbetarna sj\u00e4lva aldrig kunde n\u00e5 l\u00e4ngre \u00e4n\ntill en trade-unionistisk eller reformistisk medvetenhet och att\nsocialistisk medvetenhet m\u00e5ste tillf\u00f6ras dem av ledare: hans\n“elit”-parti. Som resultat av detta blev Lenins uppfattning av den\nsocialistiska revolutionen – en medveten minoritet leder de missn\u00f6jda\nmassorna genom v\u00e4l utvalda slagord i en attack mot staten, krossar den\noch bygger upp en ny med den medvetna minoritet som h\u00e4rskare – en\nkarikatyr p\u00e5 den borgerliga revolutionen. I sj\u00e4lva verket \u00e4r\nbolsjevismen 1900-talets teori f\u00f6r borgerliga revolution\u00e4r i\nagrarl\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n

\n13. Lenins skrift Staten och revolutionen \u00e4r en stark f\u00f6rvanskning av\nMarx syn p\u00e5 staten, d\u00e4r han f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 fram att Marx ans\u00e5g att\narbetarna skulle starta ett v\u00e4pnat uppror mot den borgerliga staten och\ners\u00e4tta den med en socialistisk stat. F\u00f6r oss (liksom f\u00f6r Marx) \u00e4r\nfrasen “socialistisk stat” en sj\u00e4lvmots\u00e4gelse. D\u00e4r det \u00e4r socialism\nfinns ingen stat; d\u00e4r det finns en stat \u00e4r ingen socialism.<\/p>\n\n\n\n

\n14. Traditionellt har diskussionen om fredliga kontra v\u00e4pnade metoder\nf\u00f6r att erh\u00e5lla makt f\u00f6r socialism, st\u00e5tt mellan folk som alla stod f\u00f6r\nminoritetsaktioner i en eller annan form – bolsjevikerna,\nsocialdemokraterna och anarkisterna. F\u00f6r oss, som st\u00e5r f\u00f6r\nmajoritetsaktion, \u00e4r en s\u00e5dan diskussion i mycket akademisk, men vi kan\ngenast erk\u00e4nna att en minoritet har mycket st\u00f6rre behov av att f\u00f6rlita\nsig p\u00e5 v\u00e5ld f\u00f6r att n\u00e5 makt \u00e4n en majoritet.<\/p>\n\n\n\n

\n15. Diskussionen f\u00e5r ett helt annat plan d\u00e5 den grundar sig p\u00e5\nf\u00f6rst\u00e5else av att det f\u00f6rst m\u00e5ste finnas en majoritet socialister. F\u00f6r\nmed majoritetsocialistisk f\u00f6rst\u00e5else \u00e4r v\u00e5ldet on\u00f6digt s\u00e5vida inte den\nprokapitalistiska minoriteten f\u00f6rlitar sig till det. Den socialistiska\nmajoriteten kan anv\u00e4nda den allm\u00e4nna r\u00f6str\u00e4tten b\u00e5de f\u00f6r att visa att\nden \u00e4r en majoritet och f\u00f6r att skicka delegater till parlamentet och\np\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5 kontroll \u00f6ver statsmaskinen.<\/p>\n\n\n\n

\n16. Vi anser att en fortsatt utveckling av de ekonomiska och politiska\ntendenser som Marx sj\u00e4lv s\u00e5g f\u00f6r att g\u00f6ra en fredlig revolution har\ngjort barrikader och gatustrider f\u00f6r\u00e5ldrade som revolution\u00e4r taktik.\nUnder moderna politiska f\u00f6rh\u00e5llanden – med den \u00f6verv\u00e4gande majoriteten\ntillh\u00f6rande arbetarklassen, allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt, politisk demokrati, en\narm\u00e9 och administration best\u00e5ende av arbetare – kan och b\u00f6r\narbetarklassen anv\u00e4nda val och parlamentet som en v\u00e4g att vinna makt\nf\u00f6r socialism. Ett socialistiskt parti ska delta i val \u00f6verallt d\u00e4r det\nkan det, men bara p\u00e5 ett socialistiskt program. D\u00e4r det inte finns\nn\u00e5gra socialistiska kandidater ska partiet f\u00f6respr\u00e5ka kastandet av\nblanka r\u00f6stsedlar och aldrig delta i anti-valpropaganda av anarkistisk\ntyp.<\/p>\n\n\n\n

\n17. Den syndikalistiska id\u00e9n om en generalstrejk som ett medel att\nkasta kapitalisternas styre \u00f6ver \u00e4nda \u00e4r uppenbarligen ogenomf\u00f6rbar, d\u00e5\nden l\u00e4mnar medlet att sl\u00e5 ner en s\u00e5dan strejk, statsmaskinen, i\nkapitalisternas h\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n

\n18. Ungef\u00e4r detsamma kan s\u00e4gas om sovjeter eller arbetarr\u00e5d som ett\nalternativ till parlamentet. Efter 1917 f\u00f6rklarade Lenin (hycklande\neftersom han visste att bolsjevikerna inte f\u00e5tt makt genom sovjeterna\nutan genom en v\u00e4lplanerad milit\u00e4rkupp d\u00e4r sovjeterna bara anv\u00e4ndes som\nfasad) att man i sovjeterna \u00e4ntligen funnit den specifika metoden f\u00f6r\narbetarklassens frig\u00f6relse. Men sovjeterna var bara, s\u00e5som den ryske\nmensjeviken Martov p\u00e5visade i en brilliant artikelserie, ett uttryck\nf\u00f6r bristen p\u00e5 politisk utveckling i Ryssland. Det tsaristiska\nf\u00f6rtrycket var s\u00e5 h\u00e5rt att d\u00e5 det upph\u00f6rde m\u00e5ste arbetarna och b\u00f6nderna\nskapa provisoriska institutioner d\u00e4r de kunde f\u00f6ra fram sina \u00f6nskem\u00e5l;\nunder mer utvecklade politiska f\u00f6rh\u00e5llanden skulle det vara on\u00f6digt\neftersom s\u00e5dana institutioner redan skulle ha funnits i fackf\u00f6reningar\noch politiska partier.<\/p>\n\n\n\n

\n<\/a>
III. Reformer av kapitalismen<\/p>\n\n\n\n

\n19. Det parti som arbetarklassen kommer att anv\u00e4nda f\u00f6r att vinna\npolitisk kontroll m\u00e5ste vara demokratiskt uppbyggt. Kontroll av dess\npolitik och administration m\u00e5ste ligga helt i medlemmarnas h\u00e4nder; det\nf\u00e5r inte finnas n\u00e5gra ledare och de som utses m\u00e5ste vara ansvariga\ninf\u00f6r medlemmarna. Det m\u00e5ste finnas fullst\u00e4ndig m\u00f6jlighet till fri\ndiskussion om partipolitiken. S\u00e5dan \u00e4r grunden f\u00f6r Socialist Party of\nGreat Britain.<\/p>\n\n\n\n

\n20. Vid n\u00e5gon niv\u00e5 av den socialistiska r\u00f6relsens utveckling m\u00e5ste\nsocialister i varje land organisera sig som parti, med egna regler och\ndemokratisk disciplin, i st\u00e4llet f\u00f6r de diskussionsgrupper och\ntidningar som f\u00f6rst kunnat vara l\u00e4mpliga.<\/p>\n\n\n\n

\n21. Eftersom ett parti bara kan vara vad medlemmarna \u00e4r m\u00e5ste ett\nsocialistiskt parti, om det vill forts\u00e4tta att vara det, bara vara\n\u00f6ppet f\u00f6r socialister. Det \u00e4r speciellt viktigt i ett demokratisk parti\nd\u00e4r medlemmarna har lika stort inflytande \u00f6ver utarbetandet av\npartipolitiken. En test f\u00f6r uppvisande av grundl\u00e4ggande socialistisk\nf\u00f6rst\u00e5else ska vara ett villkor f\u00f6r anslutning till partiet.<\/p>\n\n\n\n

\n22. F\u00f6r att forts\u00e4tta att vara socialistiskt ska partiet endast s\u00f6ka\nst\u00f6d p\u00e5 ett socialistiskt program. Det kommer under nuvarande\nf\u00f6rh\u00e5llanden oundvikligen att leda till att partiet blir f\u00f6rh\u00e5llandevis\nlitet, men det finns inget annat s\u00e4tt att bygga upp ett genuint\nsocialistiskt parti. Detta visar sig av de socialdemokratiska\npartiernas misslyckande \u00f6ver hela Europa, vilka om man bortser fr\u00e5n ett\nerk\u00e4nnande p\u00e5 papperet av socialismen som slutm\u00e5l, tog in\nicke-socialister och s\u00f6kte st\u00f6d p\u00e5 ett program f\u00f6r kapitalistiska\nreformer snarare \u00e4n p\u00e5 socialism. F\u00f6r att bevara sitt\nicke-socialistiska st\u00f6d var de sj\u00e4lva tvingade att sluta upp med sitt\ntal om socialism och bli \u00e4nnu mer \u00f6ppet reformistiska. Idag \u00e4r de\nsocialdemokratiska partierna lika h\u00e5rt bundna till kapitalismen, s\u00e5v\u00e4l\ni teori som i praktik, som de som aldrig utgett sig f\u00f6r att vara annat.\nVi s\u00e4ger att det var det oundvikliga resultatet av att till\u00e5ta\nicke-socialister att bli medlemmar och f\u00f6respr\u00e5ka kapitalistiska\nreformer.<\/p>\n\n\n\n

\n23. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vi alltid f\u00f6respr\u00e5kat endast socialism och aldrig\nkapitalistiska reformer. Vi s\u00e4ger inte att alla reformer \u00e4r\nanti-arbetarklass, men om ett socialistiskt parti skulle f\u00f6respr\u00e5ka\nreformer skulle det vara dess f\u00f6rsta steg till att bli ett reformistisk\nparti.<\/p>\n\n\n\n

\n24. Det \u00e4r en av de viktiga punkterna d\u00e4r vi inte h\u00e5ller med Rosa\nLuxemburg. I hennes Reform eller revolution presenterar hon bra\nargument mot reformismen, men anser fortfarande att socialister ska\nf\u00f6respraka reformer p\u00e5 grundval av att socialistisk f\u00f6rst\u00e5else ska v\u00e4xa\nfram ur kampen f\u00f6r reformer. Vi menar att erfarenheten har visat att\nhon hade fel. Det spelar ingen roll varf\u00f6r eller hur reformer\nf\u00f6respr\u00e5kas, resultatet \u00e4r detsamma: att arbetarklassens t\u00e4nkande\nf\u00f6rvirras snarare \u00e4n \u00f6kning av socialistisk f\u00f6rst\u00e5else.<\/p>\n\n\n\n

\n25. Rosa Luxemburg hade fel p\u00e5 en m\u00e4ngd andra punkter, t.ex. hennes\nteori om kapitalismens kollaps. Kapitalismen kommer aldrig att kollapsa\nav sig sj\u00e4lv som hon antog, utan kommer att forts\u00e4tta fr\u00e5n kris till\nkris tills arbetarklassen medvetet organiserar sig f\u00f6r att g\u00f6ra slut p\u00e5\nden. Hon hade ocks\u00e5 fel betr\u00e4ffande “spontanismen” d\u00e5 hon antog att\n“massaktioner” ofta misslyckades p.g.a. den konservativa och\nrestriktiva roll de partier arbetarna st\u00f6dde spelade, snarare \u00e4n\narbetarnas icke-socialistiska id\u00e9er. \u00c4nd\u00e5 anser vi att hon p\u00e5 en m\u00e4ngd\npunkter som t.ex. reformismen, bolsjevismen, slakten i f\u00f6rsta\nv\u00e4rldskriget och nationalism, n\u00e5dde ungef\u00e4r samma slutsatser som oss.<\/p>\n\n\n\n

\n26. Ett socialistiskt parti m\u00e5ste vara motst\u00e5ndare till alla former av\nnationalism och v\u00e4gra att p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt kompromissa med den. Tal om\n“Socialism i Tyskland” och “Tjeckoslovakien \u00e5t tjeckerna och\nslovakerna” \u00e4r farligt nonsens. Socialister ska alltid f\u00f6rklara att\narbetarna inte har n\u00e5got land och att socialismen endast kan existera i\nv\u00e4rldsskala.<\/p>\n\n\n\n

\n27. Ett socialistiskt parti m\u00e5ste ocks\u00e5 vara motst\u00e5ndare till religion\noch dess roll som garant f\u00f6r klassamh\u00e4llet. Religionen f\u00f6rs\u00f6ker hindra\nspridandet av en vetenskaplig syn p\u00e5 v\u00e4rlden, m\u00e4nniskan och hennes\nhistoria och m\u00e5ste motarbetas utifr\u00e5n ett klart st\u00e5ndpunktstagande f\u00f6r\nvetenskaplig materialism. Det betyder inte att ett socialistiskt parti\nska \u00e4gna sig \u00e5t att f\u00f6respr\u00e5ka s\u00e5dana anti-kyrkliga reformer som\nkyrkans skiljande fr\u00e5n staten.<\/p>\n\n\n\n

\n28. Det finns m\u00e5nga andra fr\u00e5gor vi skulle velat ta upp (t.ex. krig,\nfascism, anarkism, fackf\u00f6reningar, huruvida en \u00f6verg\u00e5ngsperiod\nfortfarande \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig) men detta uttalande \u00e4r redan tillr\u00e4ckligt\nl\u00e5ngt. Vi inbjuder er att skicka oss kommentarer och kritik p\u00e5 vad vi\nskrivit och att fr\u00e5ga oss om fr\u00e5gor vi inte kunnat t\u00e4cka h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

\nSocialistiska h\u00e4lsningar,
\nVerkst\u00e4llande utskottet
\nSocialist Party of Great Britain
\naugusti 1969<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kamrater, arbetare, 1. Vi st\u00e4ller h\u00e4r upp n\u00e5gra av de principer p\u00e5 vilka ett genuint socialistiskt parti enligt v\u00e5r mening b\u00f6r grunda sig och hoppas att de ska vara ett v\u00e4rdefullt bidrag till era diskussioner. Vi har indelat v\u00e5rt uttalande i tre delar: I. SocialismII. V\u00e4gen till SocialismIII. Reform av Kapitalismen I. Socialism 2. Ett…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"magazine_newspaper_sidebar_layout":"","footnotes":""},"class_list":["post-1539","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.worldsocialism.org\/wsm\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1539","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.worldsocialism.org\/wsm\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.worldsocialism.org\/wsm\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.worldsocialism.org\/wsm\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.worldsocialism.org\/wsm\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1539"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.worldsocialism.org\/wsm\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1539\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.worldsocialism.org\/wsm\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1539"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}